Miljöcertifiering – kvalitetsstämpel med många fördelar

Att miljöcertifiera såväl nyproducerade som befintliga fastigheter blir allt vanligare och kan på flera plan vara fördelaktigt för fastighetsägare och byggherrar. PE Teknik & Arkitekturs Andreas Bjertner, miljösamordnare i Malmö, och Sandra Marques, sektionschef Energi & Miljö i Stockholm, berättar om poängen med certifiering och tipsar om hur man kan nå bästa slutresultat.

Vad går miljöcertifiering av fastigheter egentligen ut på?

Sandra Marques: Det är i grund och botten en kvalitetsstämpel som baseras på granskning och bedömning av tredje part. Den verifierar att en byggnad uppfyller ställda krav inom ramen för det valda certifieringssystemet, till exempel Miljöbyggnad, BREEAM, Svanen med flera. En del certifieringssystem har olika betygsnivåer vilket möjliggör anpassning efter ambitionsnivån i respektive projekt. Miljöcertifieringen är ett ”kvitto” som visar att det är en robust byggnad som lever upp till höga krav vad gäller hållbarhet, miljöprestanda och en god miljö för brukarna.

Andreas Bjertner: När man väljer att certifiera ett projekt ger det också ett tydligt fokus på hållbarhetsfrågorna som annars är svårt att uppnå. Certifieringen innebär att strikta krav ska uppfyllas vad gäller en lång rad faktorer som ljud, fukt, energianvändning, materialval, grönytefaktor, klimatmotståndskraft, påverkan på naturen och så vidare. Det går inte att göra små avsteg efter eget tycke och välja bort saker här och där, utan byggnaden ses i sin helhet, ofta inklusive närmiljön.

Vilka fördelar kan det ge en fastighetsägare?

Sandra: I dag ställs allt högre krav på att visa vilken påverkan företag och organisationer har på klimatet och miljön. Genom att höja sina ambitioner och leda detta i bevis med certifieringar kan fastighetsägare förbättra sitt renommé och varumärke. Lika viktigt är de finansiella fördelar som det kan ge både inom nyproduktion och för fastighetsägarens befintliga bestånd. En miljöcertifiering kan öppna dörren till gröna lån med reducerad ränta när man ska finansiera ett nybygge eller en renovering.

Andreas: Vi ser också att allt fler hyresgäster ställer krav på en viss nivå vad gäller miljöprestanda. Därför kan fastighetsägare få lättare att hyra ut lokaler i en certifierad byggnad och ofta uppnå en högre hyresnivå. Dessutom uppnås lägre energi- och driftskostnader och bättre motståndskraft mot effekter av klimatförändringar, lite beroende på vilket system som används.

Det finns många olika certifieringssystem att välja mellan. Vad skiljer dem åt?

Andreas: Miljöbyggnad, NollCO2 och Svanen är svenska system och till det kommer internationella system som till del har anpassats till svenska förhållanden. Generellt så blir det mer jobb i projekt när systemet inte från början har utformats för den svenska marknaden. Svanen är känt mot slutanvändare i Sverige och handlar mycket om byggnadens material, att det till exempel inte finns några cancerogena ämnen. Miljöbyggnad är bredare och tar in mer av en helhet, liksom det ursprungligen brittiska systemet BREEAM och amerikanska LEED. Inget av systemen täcker dock in alla typer av byggnader.

Sandra: Miljöcertifieringssystemen har två huvudspår inriktade på nybyggnation respektive befintliga bestånd. Inom nyproduktion är Miljöbyggnad och Svanen starka varumärken i Sverige. I dem är kravställningen baserad på svensk lagstiftning, myndighetskrav, praxis och så vidare. I de internationella miljöcertifieringssystemen BREEAM och LEED utgår kraven ifrån Storbritannien respektive USA och har sedan anpassats till svenska krav. För befintliga bestånd finns systemen Miljöbyggnad iDrift, BREEAM In-Use och LEED O+M (Operations and Maintenance). NollCO2 är en påbyggnadscertifiering till något av de andra systemen, där man beräknar byggnadens klimatavtryck under hela dess livscykel och förbinder sig att kompensera för det. WELL handlar om att uppnå en inomhusmiljö som gynnar hälsa och välmående.

Hur ska man veta vilket certifieringssystem man ska välja?

Sandra: Vilket miljöcertifieringssystem som lämpar sig bäst beror generellt sett på fastighetsägarens syfte, interna krav och byggnadstyp. Om man som fastighetsägare är osäker rekommenderar vi en jämförande workshop för att hitta vilket system som linjerar bäst med de egna målsättningarna. De internationella systemen är till exempel lämpliga ifall fastighetsägaren vill kunna jämföra byggnader över nationsgränser eller attrahera potentiella utländska köpare. Förvaltar fastighetsägaren däremot till exempel ett bestånd av förskolor eller skolor på den svenska marknaden är de svenska systemen oftast lämpligare.

Andreas: Det finns också fastighetsägare som väljer att certifiera enligt flera system parallellt för att uppnå flera syften. I ambitiösa spjutspetsprojekt där man vill profilera sig, lägger man sig på en hög nivå i certifieringarna. Mer generellt hamnar ofta nivån i projekten mitt i skalan, inte längst ned eller allra högst upp. Det gäller ju att fastighetsägare också kan få tillbaka sin insats ekonomiskt.

Vad betyder EU-direktivet om hållbarhetsrapportering CSRD för miljöcertifieringarna?

Andreas: Hållbarhetsrapporteringen enligt CSRD blir ytterligare ett verktyg för att påvisa hållbarhetsfaktorer för fastighetsägarna. Men CSRD täcker inte allt och kommer inte att ersätta miljöcertifieringarna. En stor skillnad är den omfattande tredjepartsgranskning som ingår i certifieringarna och att certifieringssystemen utvecklas kontinuerligt och alltid kommer att plocka in nyheter snabbare.

Vad är fördelen med att vända sig till PE för hjälp kring miljöcertifieringar?

Sandra: Som konsulter är vi lyhörda och anpassar vår roll utifrån beställarens och projekteringsgruppens mognadsgrad. Vi respekterar att alla har kommit olika långt i sitt hållbarhetsarbete. Jag hoppas att vi är inspirerande och skapar ett engagemang hos hela projektgruppen. En styrka är att vi på PE är tvärdisciplinära, vi känner varandra inom organisationen och kan alltid rekommendera en kollega med kompetens som efterfrågas i ett projekt. Vi har experter inom akustik, fukt, konstruktion, arkitektur, energi, klimatberäkning, klimatriskanalys med mera.

Vad är viktigast för att nå ett bra slutresultat när det gäller miljöcertifiering av en fastighet?

Andreas: Att se det som en integrerad del av projekteringen, inte ett sidospår. Det ska vara en naturlig del av projektet som alla andra delar. Det är också viktigt att påbörja arbetet med certifieringen i god tid och inte komma in för sent i projektet.

Sandra: Projekteringsgruppen måste samarbeta som ett team mot ett gemensamt mål. Alla måste tänka på helheten och inte bara på sin egen kompetens och sitt eget jobb.

Finns det något projekt ni är extra nöjda med?

Andreas: Vi var båda involverade i olika faser i Wihlborgs kontorshus Vista i Hyllie som trippelcertifieras enligt systemen Miljöbyggnad, WELL och NollCO2. Här hade beställaren otroligt högt satta visioner och slutresultatet blev fantastiskt. Vista korades till Årets Miljöbyggnad 2024 av SGBC (Sweden Green Building Council).

Sandra: Just nu jobbar vi i ett roligt samverkansprojekt åt Tyresö kommun, som bygger ett nytt vård- och omsorgsboende vars ambition är att certifieras enligt Miljöbyggnad 4.0 GULD. Andreas ansvarar för kommunens interna krav, jag är miljösamordnare och andra PE-kollegor har utfört klimatrisk- och sårbarhetsanalys, klimatberäkning och är med som landskapsarkitekter.

Vill du ta reda på mer om hur PE kan hjälpa din organisation vad gäller miljöcertifiering? Kontakta oss via formuläret nedan.

Här hittar du mer om vårt tjänsteerbjudande>

Tips för en framgångsrik miljöcertifiering

• Förankra hållbarhetsarbetet i hela organisationen, så att syftet är klart för alla.
• Välj certifieringssystem utifrån er miljöpolicy, målgrupp, byggnadstyp och ambitionsnivå.
• Gör arbetet med certifieringen till en integrerad del av projekteringen och projektet.
• Påbörja arbetet redan i tidigt skede av projektet.
• Etablera ett gott samarbete mot ett gemensamt mål i projekteringsteamet.
• Se till att alla i projektet alltid tänker på helheten.